Prickigkorv.

Mitt huvud ser ut som en prickigkorv. Det är inte alls roligt att se ut som en finnig tonåring när man är 28år gammal. "KinesCalle" säger att det är bra för att det visar att det finns mycket hormoner, men jag tycker inte alls det är bra för jag vill inte ha en massa "bra tecken" utan att få något resultat i form av en bebis. 
Det är inte heller några småfinnar som ser ut som knottror utan det är STORA innebrännare som är stora som bölder och tar flera veckor innan dem försvinner. Jag använder bra hudvårdsprodukter (exuviance) har både dag och nattkräm, ansiktstvätt, peeling, två olika masker, och en kräm man sätter på finnar, så jag har ALLT!
Äter dessutom bra mat så det är inte det heller, alltså hormoner, som Calle och hudterapeuter har sagt till mig. Men ååååh, vad jag skulle vilja trolla! Man känner sig lixom aldrig fräsch hur mycket man än sminkar sig och hur fina kläder man än har! ;(

Igår blev jag och min sambo lite osams, eller det var jag som blev osams med honom egentligen, han har förstått att jag är ur balans och tar därför inte åt sig medans jag blev ledsen och gick och la mig. Vi bor hyfsat bra, en trea på 75kvm med en låg hyra (6300) 
Igår hittade jag en trea på 109kvm och en hyra på (10600)
Jag frågade om vi skulle söka den, för jag vill flytta. Jag vill flytta för  jag inte kan få barn, då vill jag göra något jag kan påverka. Flytta, resa, gifta mig, köpa kläder, träna... Ja ni förstår. 
Men egentligen vill vi köpa hus, och behöver såklart spara till en insats, så därav bor vi bra där vi bor. Men emallåt får jag spel och måste flytta för att det ska hända något lixom...
Men det är ju egentligen inte DET jag vill ska hända.
Men när jag kom hem från jobbet idag så satt vi oss ner och pratade lite och jag berättade att det var viktigt för mig att vi skulle komma igång med IVF processen för annars skulle jag både vilja köpa hund (en kinesisk nakenhund som jag kan klä i fina kläder) eller flytta eller något annat, bara för att.
Så vi bestämde att det var dax nu, vilket jag känt i någon vecka nu, men jag har velat ha med mig min sambo i beslutet, men han menar på att det är jag som får bestämma när jag är redo eftersom
 det är jag som tar den stora bördan.... Och det kan jag väl hålla med om, men han ska stå ut med mig under tiden och det är nog inte helt lätt det heller ;) 

Vi har precis haft tacomys al la svennebanan och nu e det snart let's dance!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mindromomettbarn.blogg.se

Vår dröm om ett barn... Efter att ha försökt själva i 3år, testat kinesisk medicin och gjort 1IVF försök är vi äntligen gravida...

RSS 2.0