Har köpt en drömpuppa där man skriver i sin dröm/önskan och bär den med sig runt halsen.
Snygg,stilren, betydelsefull.

Då var det söndag igen!
Vi var en sväng i skogen idag, tack och lov tog vi på oss regnkläder för HERREGUD vad regnet öste ner!
Nu har vi krupit upp i soffan och till kvällsgodis så blir det hasselnötter, sötmandel och 70% choklad med apelsinsmak som min sambo tyckte var vidrig. Haha!

På onsdag är det dax för blodprov igen.

Hade en fantastiskt bra födelsedag med frukost på sängen och skönsång av min fina man.

Har nu även haft ägglossning. Jag kan inte sluta förvåna mig över min förmåga att inte sluta hoppas. För det gör jag, även denna gången.
Jag önskar och hoppas så förbaskat mycket fast att jag tänker att jag borde sluta med det snart för att slippa bli besviken. Men det går inte.

Min kund frågade mig igår om vi hade barn. Jag svarade
-Näe, tyvärr inte än. Gud verkar inte vara redo att skänka en av sina änglar.
Då berättade hon sin historia, om provrörsbefrukting som bekostades av dem själva som tog på 5:de försöket. Och deras väg, som tog 7år till deras tvillingar äntligen kom.
När man väl börjar berätta märker man att det finns så många som har/har haft det precis som vi.
Det är skönt att inte känna sig ensam.

Denna helgen blir en magisk helg med min älskade man! Idag kollar vi x-factor och dricker vin! Nyss fick jag en stor kyss och ett "jag älskar dig" Det måste varit vinet ;) haha!

Fan fan fan....
Jag känner mig inte alls i balans.
Bäst och sova och hoppas på att morgondagen blir en bättre dag!

Godnatt.

Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att jag var gravid.
Jag är så fruktansvärt trött har någon form av mensvärk i både rygg och mage. Och jag är fruktansvärt irriterad hela tiden.
Men med tanke på att jag precis haft min mens så är det dessvärre nog mest en önskan.
Jag antar att det är hösten som ger sig till känna...

Nu ska jag och sambon ut och promenera efter en god kopp kaffe!

En helt egen dag för pappor!

En dag hoppas jag kunna få fira den med min sambo och barnen, för att han är världens bästa pappa.
Jag kommer ihåg att jag tänkte så förra året också... Och att nästa år kanske det blir så, men så blev det inte.
Jag knyter mina händer och önskar till universum att det nästa år blir så....
<3

En av mina kunder var precis här. Hon är i v21 nu. Dem har haft en otrolig resa med blod svett och tårar och faktiskt även sjukt mycket pengar, även om ett barn såklart inte kan vägas upp i pengar. När dem fick deras första barn så hände något med henne så hon skulle ha svårt och bli med barn. Nu, efter flera misslyckade IVF och många tusen senare är hon äntligen gravid. Vi har pratat mycket om barn hon och jag.
Hon berättade att hon var lite deprimerad. Men vi konstaterade att det inte var så konstigt med tanke på att när man kämpar så mot sin dröm och kanske i land glömmer att leva så när lyckan är så total och man sen kan slappna av så kommer allting ikapp.
Som för henne nu.

Jag tycker själv att det är sjukt jobbigt just nu. Jag vet inte vad som är jobbigast om det är omgivningen, pressen som man sätter på sig själv eller min sambos optimism om att "nästa månad går det säkert".
Det är nog en blandning.

Ibland önskar jag att jag var stark.

Här har dem gjort en titthålsoperation.
Jag blev nedsövd och så gick dem in och tittade om jag hade några cyster.
Eftersom jag har sån fruktansvärd mensvärk så misstänkte läkaren Endometrios. Men jag hade inget, tack och lov.