Då har vi varit på akuten igår också. Vi hade en ultraljudstid 11.30 och efter att ha blivit skickade hit och dit fick vi äntligen träffa en läkare 4timmar senare (!!!)

Och, det ända hon ville säga var samma sak som han som gjorde ultraljudet sa. Bebisen ligger och trycker på kanalen mellan njuren och urinblåsan. Därför kan inte vätskan som ska vandra den vägen passera och då blir det ett tryck på njuren som gör fruktansvärt ont. Dessutom kan man inte se med ultraljud om det skulle finnas några stenar men att bebisen ligger och trycker låter ju inte helt orimligt.

Jag fick utskrivet spasmofen första dagen vi var på akuten och läkaren sa helt enkelt att jag skulle ta dem vid behov... så jag frågade om jag bara skulle gå hem och hoppas på att det gick över av sig själv nu.

och då var hennes svar "Det tror jag tyvärr inte det gör" Okej, så enligt henne ska jag ha det såhär nu. Ska på återbesök om fyra veckor, och det kan vara så att man kan sätta in en slang, men samtidigt vet man inte om det är så lönt för bebisen trycker på slangen i stället. 

Försökte mig på att jobba idag och det gick hyffsat. Hade fått en attack inatt så var såklart trött när jag skulle till jobbet.. sen fick jag en attack som var lite mindre vid 11 tiden, sen tack och lov och peppar peppar har jag inte fått något efter det. så man kan ju hoppas att det är så att det ska bli mer sällan iaf. Sen är det ju såklart jobbigt att gå och vara beredd på smärta hela tiden och försöka styra sitt liv utifall man skulle få smärta. Men det är så det får vara nu så får jag hoppas att det blir lite bättre även om det inte kommer bli magiskt bättre förrän lillkillen kommer ut (och då kommer det väl förmodligen komma en massa annat istället)

 

Men... nu kan vi inget annat än att hålla tummarna.