Min längan efter dig.
Att längta så otroligt mycket efter något som man inte ens vet om det kommer hända. Att avundas mammorna som går med sina barnvagnar och bara strålar. Var tid har sitt, jag vet att säker många föräldrar avundas oss också för vi har möjlighet och resa och har tid för varandra, sover gott på nätterna osv. Men denna bloggen är inte för att jag ska visa att jag förstår andra, denna är till för mig för jag ska få skriva av mig, lätta på trycker när känslorna bubblar över, dela med mig av min långa, tuffa resa som man inte vet om det finns ett slut på.... Hademan bara vetat, eller fått en garanti att man fick ett datum om så ett år framåt att man skulle vara gravid då, då hade allt varit mycket lättare att hantera. Nu går man här, man vet inte när, man vet inte ens om. Men man hoppas, alltid.
I helgen när vi var hos mina svärföräldrar kom jag åt en allerstidning. Där satt en dam i 70års åldern, hon var barnlös... Och det hade hon fått lära sig att leva med, hon och hennes man hade valt att leva ett annat liv, satsa på karriären och rest. Hennes man och hon hade klarat sig igenom den livskrisen. Men hon anade inte att hon skulle behöva gå igenom det igen. Nu, så många år senare kom det som ett slag i ansiktet igen. Denna gången hade hon inte sin man vid sin sida då han hade gått bort ganska tidigt, så nu fick hon gå igenom allt en gång till, fast själv denna gången. Nu blev alla hennes väninnor farmorsar och mormorsar, och det var det ända deras liv kretsade kring. Barnbarn och passningar och prat om barn, än en gång.
Tänk vad fruktansvärt,det e tillräckligt hemskt att gå igenom detta en gång, men en gång till.?
Jag kände så med henne, fick ont i mitt hjärta och blev livrädd för min egen skull. Min sambo är äldre än mig och jag skulle aldrig vilja leva utan honom någonsin. Hon menade också på att man kommer mycket närmare varandra när man inte fick några barn eftersom man bara har varandra och bygger upp sitt liv efter det. Och så går den personen bort, den man älskade över allt...
Nu ringde det på dörren, nu kommer min vän, vi ska ha matlagningsdejt (utan mjöl, socker och dessutom vegetariskt)
Sen ska vi ta en Powerwalk i det fina vädret.
Kommentarer
Trackback
