Prover...
Idag var det dax för prover igen.
När jag gick in på vårdcentralen hoppades jag jätte mycket att det skulle vara den gulliga tjejen som skulle ta blodprov på mig igen.
Det var det!
Hon tittade på mig,
-Hej! är det dax igen..?
Hon kände igen mig, Jag blev rörd.
Jag tänker att hon måste ta ganska många prover på människor. Men jodå. Sara visste precis vem jag var.
-När var det du var här sist? Var det två veckor sen?
Och det var det, nästan. Det var 19dagar sen....
Jag tycker det är fantastiskt hur en människa som Sara kan få en att känna sig. Speciell. Egentligen utan att säga något. Bara genom att finnas, hennes sätt och såklart ett och annat ord.
Hon frågade om vi hade fått svar på dem andra proverna, men det har vi inte.
Allting ska nu samlas ihop och kollas på och sen får man väl hem någon form av "dom".
Jag ber till universum än en gång och önskar att det inte är något större fel!
Kommentarer
Trackback
