Känner igen mig, men även om det är varningsharkel, så kan man påverka något, om så bara med en liten procent så gör man ju såklart allt för att öka chanserna, om så bara lite.

Ja, precis såhär sa Calle på wallmarks akupunktur och örter till mig också, att jag ska Stressa ner, vilket jag märkbart har gjort. Jag planerar inte tusen saker längre och har ständiga projekt. Jag tänker alltid på mig själv i första hand eftersom mitt liv är det viktigaste för mig, det är inte värt att stressa för andra när konsekvenserna kan bli att vara barnlös för alltid, men det där med stress är ju så himla lurigt, man kan ligga på soffan och inte stressa och ändå känna sig stressad för man har hur många saker som helst som man "borde" göra. Men mina måsten är mindre nu, och jag är tacksam till mig själv för att jag kan släppa dem.

Exakt så är det för mig och min sambo också, nu är det jag som har slutat hoppas och han som peppar. Idag när jag kom hem från jobbet och frågade om han sovit gott svarade han "ja, jag drömde att vi hade ett barn, jag har aldrig gjort det innan på det sättet, det var så verkligt, jag höll honom i famnen och grät av lycka"

Och jag tänkte precis som Klara skrev...

Om han har drömt det så måste det vara ett tecken... Det är säkert nu. Det händer.

Det kändes så himla mysigt. Jag gillar mysigt och ombonat med massa känsla, gärna shabby chic. 

Så ett gammalt korsvirkeshus, skånelänga eller nått hade varit det optimala men dem ligger så långt ute på landet så det är lixom inte lönt. När det gäller våra hustankar så är det så att även fall vi är jättesugna på att köpa hus så är det bättre både ekonomiskt och avståndmässigt att bo kvar i stan till vårt barn (ja jag utgår från att vi på något sätt ska få ett, på ett eller annat sätt) är ca 1år, för under tiden man är mammaledig så sitter en låg hyra och närheten till jobbet ganska bra så jag kan gå in och jobba när jag behöver på ett smidigt sätt. Cykeln till jobbet och 5min senare är man framme. 

Så det är det smidigaste, men guuuud så fantastiskt det är med en löparrunda i naturen, äta frukost i solen i sin trädgård, slappa i uterummetch läsa en bok. Det är magiskt!

Nu befinner vi oss i Blentarp i svärföräldrarnas hus, dem är i Småland så då passar vi på och leka lantisar och njuta av naturen och en härlig trädgård! Sen grillade vi idag också, det är ju också en sån sak man inte kan göra när man bor i lägenhet så vi passar på! 

Fläskfilé,majskolvar, halloumi! Mums! 

Nu ska vi njuta här i några dagar och glömma rum och tid! Du&Jag

Här bojkottar vi midsommarklänningen eftersom vädret bojkottar oss! 😜

Glad midsommar

Cirkusfest! Så himla roligt med temafest och utklädnad! Jätteseriösa inbjudningar vilket innebär en jätteseriös fest, det skulle inte förvåna mig om festen var i ett cirkustält också. 

Det är min barndomsväns sambo som fyller 30, och hans syskon 20 och 25, 

Blir ett brett spann i åldrar. 

Men jag har ju såklart ett litet problem, har börjat kika på maskeradklädnad, den jag har fastnat mest för är denna grymt coola zebran. 

MEN.... Festen är 16/8, då har vi (om allt går som det ska denna gången) fått ett litet embryo inplanterat i mig, vilket innebär att jag kommer vara svullen av hormoner och känna mig gravid, och en så tajt utstyrsel i kombination med svullen mage och att jag inte dricker en endaste droppe alkohol kan innebära obekväma frågor som jag absolut inte är sugen på. Men det tråkiga är att alla roliga dräkter jag har hittat är just tajta. 

Men jag får leta vidare helt enkelt, och ringa min barndomsvän och förklara att vi då har gjort vårt första IVF försök. 

Jag känner mig faktiskt lite exalterad och förväntansfull och har faktiskt börjat längta. 

Kom hem från jobbet för en stund sedan, ikväll blir det en riktig hemmarskrotardag. En sån dag innebär att man går och daskar varandra i rumpan, äter glass, sitter nära, säger och visar hur mycket man älskar varandra, bara vara, göra ansiktsmask tillsammans, kolla någon bra film, en sån dag... En helt perfekt dag! ❤️

Måste även berätta om igår när jag var ute på löparrunda och blev atackerad av gäss. Det var det sjukaste på länge. 

Jag var ju som sagt ute och sprang och ska passera parken där det finns gäss (och deras ungar vid denna tiden) 

Jag vet att dem kan vara aggressiva och väsa och markera så jag var lite rädd när jag skulle passera dem, dessutom stod dem på vars en sida av spåret och ingen möjlighet hade jag att springa runt dem så var tvungen att springa emellan. 

Jag stampade lite extra med fötterna så dem skulle flytta sig lite och bestämmer mig för att öka tempot så jag snabbt skulle komma förbi dem, precis när jag passerar märker jag att hanen bröstar upp sig och precis när jag tror att jag har klarat mig förbi dem så ser jag i ögonvrån att hanen kommer flygande mot mig, han attackerar mig i nacken och håret och jag skriker och viftar och springer för mitt liv!!

Jag blev så in i helvetes rädd och precis när jag rundar knuten kommer där en kvinna gåendes med sin hund, hon trodde nog jag hade blivit atackerad av en människa så som jag skrek!

Usch fy och tvi, får göra min runda ännu längre nästa gång och springa runt parken istället så jag slipper gässen, för dem är ju livsfarliga! 

Men nu har RMC stängt under sommaren så nästa gång vi kan ringa är nästa mens efter den 24/7 så det blir någon gång i början av agusti då. 

Vi ska göra det korta protokollet så jag börjar direkt med sprutorna.

Nu ligger jag här och njuter i svärföräldrarnas trädgård och fantiserar om att det springer en liten, barfota i det gröna gräset, och försöker föreställa mig lyckan. 

Jag är lycklig nu med, älskar mitt jobb,min man, min omgivning mig själv men när vi blir en familj blir livet komplett. 

Skulle vi få börja vår behandling idag så kan svärmor hjälpa mig att ta första sprutan och det hade känts tryggt. 

Så nu väntar vi och hoppas att dem ringer innan jag har börjat jobba.

Imorgon ska vi ringa RMC och se om vi får påbörja våran behandling. 

Nervöst... 

Njutning.

Idag kom en gamal barndomsvän förbi på jobbet med sin flicka som är 7mån.

Sist jag såg henne låg flickan i magen. Så konstigt och häftigt att man bara på några månader kan träffa en människa och helt plötsligt har hon ett barn. 

Det är egentligen fantastiskt att det kan funka och att det i flesta fall faktiskt går bra. Det var roligt att träffa dem. 

Vi konstaterade att pusslet kring att ha barn måste vara en av dem jobbigaste bitarna. Vi båda är egenföretagare, hon jobbar två dagar i veckan för att täcka sina kostnader, så får ingen lön utan bara för att det ska gå ihop.

Att vara egenföretagare och skaffa barn är fruktansvärt tufft, speciellt för oss frisörer där kunderna är så beroende av en enskild person och vi frisörer av kunderna såklart. 

Samtidigt är det så att eftersom min sambo tjänar mer än mig så är det bättre att han jobbar och jag är mammaledig, men om jag inte vill att mitt företag ska gå i konkurs så är det bäst att jag jobbar och han är pappaledig. 

Men vi får se, den tiden den lyckan men det kommer verkligen bli ett pussel. 

Jag tänker ju att jag är superwomen och att jag ska vara ledig typ 2mån och sen efter det ska vi dela upp ledigheten för att få allting att gå ihop. 

Men man är nog inte så tuff när man väl har det lilla knytet i famnen och man har kämpat över 3år för att komma dit. 

Bjussar på en bild på mig från semestern.